Håll inte tillbaka kärleken, William Holden
Äntligen en ny roman av Conny Palmkvist, tillika första boken på nystartade förlaget Bucket List Books.
Handlar om: Tonårig son lever ensam med alkoholiserad far. Fadern är smed, precis som författarens far var. Modern har tidigt gått bort i sjukdom. De bor i en liten by. Smeden förlåts mycket av ett särskilt skäl, och sonen Ärlig hävdar envetet att fadern faktiskt gör så gott han kan. När Ärligs farbror dyker upp skruvas situationen till det yttersta. Låter det hemskt? Det är det inte. Ljuset slipper in, från olika håll.
Berättelsen rinner lätt som vatten. Texten är fylld av små fina hål, de där maskorna i väven som får en historia att stanna kvar för att den inte sagt oss allt. Han är så pragmatisk den unge Ärlig, accepterar saker som de är, och låter fiktionen bli det sällskap och den spegel han behöver – och vem önskar sig inte en filmstjärna från 50-talet att konversera med när ingen annan står till buds? Eller en katastrof att pröva sitt eget elände mot? Och förstås, mitt i det som kunde varit nattsvart ploppar det - som en fisk som snappar efter insekter – upp små pärlor av lyhört avlyssnad, lätt absurd situationskomik. Om man – helt onödigt egentligen - skulle genrebestämma Håll inte tillbaka kärleken, William Holden kunde det kanske kallas magisk melankolism? Eller melankolisk magi? Nja, mer realistiskt än så är det allt.
Conny är en vän, ibland också kollega, han gör dessutom min hemsida så himla snygg, och allt detta är jag mycket glad för, men framförallt är han en sjuhelsickes bra författare, och det kan nu många fler än jag glädjas åt än en gång.