Ojojoj så härligt det blev, och nu när vi pustat ut en vecka är det ännu skönare. Går inte att peka ut något enskilt som var bäst… allt kändes bäst. Rivstart med Mark Levengood, följt av ljuvligt samtal med Ilon, och sen… nä, det går inte att räkna upp allt.
Jooooo men det MÅSTE ju ändå bli David Almond så klart. Som min hjärtepunkt. Att äntligen få ha honom på en scen i Sverige, denne i dubbel bemärkelse magiskt begåvade författare. Och han var SÅ sympatisk, och jag var imponerad över att höra hur han vid trots allt runt pensionsålder fortsätter förnya sig. Skrev på en opera om fotboll (!), gör grafiska romaner tillsammans med Dave McKean och skriver på dialekt i somliga romaner. Han berättade en gripande grej från ett fängelse, där man läst Tha Savage, hur en intern sagt (skrivit?): ”när jag läser The Savage behöver jag inte själv vara the savage …”
Fint, eller hur?
Också fint: jag fick en hälsning i min sönderlästa Skellig, jag som nästan aldrig ber om det.
Finare: jag fick en kyss på kinden!!! Starstruck är bara förnamnet… och så s the great David något, men det, det tänker jag faktiskt hålla för mig själv (hepp).
Å vad kul det var att träffa all fina barnboksmänniskor igen, och många var de, publikrekord, 415 huvuden mot 2007 års rekord som var 323. Det är vi stolta över.
Jag fick nytändning, kan ju dippa lite grann ibland när jag tycker det är för ankdammigt. Heja oss! Nu vill jag vara en barnboklig person igen. Tur, eftersom föreläsningsförfrågningarna för hösten tickar in.
Nu har jag framåt här endast kvar ett samtal med IBBY-jurymedlemmar på Biblioteksdagarna i Lund, 7 maj, sen är det bara att skriva skriva skriva som gäller – deadline 15 augusti, då ska manus till N&K.
Glad vår!